lifeoferiica

Gud vad jag saknar limerick, seriöst jag & moa hade så himla kul dom typ 4 månaderna med limme och lizzette.
Jag saknar verkligen att gå upp på morgonen och möta moa för att ta tåget till täljö, och sen bara vara med honom en hel dag.
Jag visar mina känslor väldigt lite har jag börjat upptäcka, men allt känns faktiskt inte helt bra utan honom, och jag vet att ni som inte är hästintresserade tycker att jag kanske är lite väl töntig som sitter och förklarar i min blogg hur mycket en häst betyder för mig. Men då får jag faktiskt lov att vara lite töntig, för jag visar mina känslor sjukt lite i denna blogg satt det är ni skyldiga mig.
Men ni som har häst/ medryttarhäst som typ matilda, elin ,sara eller någon. Tänk er om ni bara en dag skulle förlora den. Jag vet att det låter som om att han har dött medans han igentligen bara är på karlshem.
Men jag ska försöka få mamma att gå med på att jag får hyra honom därifrån under en sommar eller från augusti till juni nästa år. Vi får se, och jag hoppas på det. För jag saknar honom faktiskt sjukt mycket varje dag.